User login

8 sätt att rena avloppsvatten

När vi badar, duschar, tvättar, diskar och går på toaletten förorenar vi dricksvattnet och spolar ut det i avloppet. Det vanliga är att allt avloppsvatten blandas men man skiljer på föroreningar från BDT- (bad, disk och tvätt) och WC-vatten. Många fritidshus har separerade avlopp med tex mulltoa och BDT-avlopp. Det är alltså det flödande vattnet som är i fokus, det som släpps ut i naturen igen. Kopplat till problemen med övergödning handlar det om att reducera tre parametrar, näringsämnena fosfor (P) och kväve (N) som kommer från urin och fekalier (kiss&bajs) samt BOD, som är ett mätvärde på syreförbrukande organiska partiklar (t.ex. fett, livsmedel, hud, hår, bomull, etc).

Man pratar ofta om två reningsteg men det skapar en felaktigt bild, det handlar inte om två steg utan om två reningsprocesser. Den biologiska reningen är huvudprocessen och den mekaniska reningen är det första reningssteget i en avloppsanläggning. Det finns inte någon tydlig gräns mellan dem, den mekaniska handlar om slammet som måste tas omhand för att inte sätta igen anläggningen.

Den biologiska processen kan vara lättare att förstå om vi ser oss själva som en del av ett större kretslopp. Maten vi äter är biologiska processer, vi själva är ett system av biologiska processer och det vi lämnar från oss är också en del av detta större kretslopp. Urin saknar normalt bakterier medan fekalierna kryllar av denna mikroskopiska livsform. Bakterier är dessvärre baktalade men sanningen är att vi inte skulle existera utan dem, de är helt livsnödvändiga för oss. Förenklat kan man säga att de goda bakterier bryter ner de dåliga bakterierna och det organiska materialet i avloppsvattnet.

Det finns i princip åtta olika typer av avloppslösningar, uppdelat i tre grupper. De första varianterna hanterar BDT-vatten där reningskraven främst handlar om reduktion av syreförbrukande organiska partiklar. I områden som klassificeras som normal skyddsnivå räcker det vanligtvis med en anläggning som består av en slamavskiljare och en markbädd alternativt infiltration.

För anläggningar i områden med hög skyddsnivå finns det i princip två metoder för att klara kraven, kemisk fällning av fosfor eller ett fosforfilter som absorberar fosfor. För en lekman kan det vara svårt att förstå skillnaden på fosforfällning och fosforfälla men vi ska försöka reda ut begreppen.


Damm & våtmark

Denna anläggningstyp är naturens egna teknik där de aktiva delarna till största delen består av bakterier och växter men även insekter och smådjur medverkar till att omvandla och rena avloppsvattnet. Det finns några olika varianter av naturlig rening men en vanlig konfiguration består av en slamvassbädd där slammet från avloppet komposteras, en vattentrappa som syresätter och en damm med växter och därefter infiltrering i marken. En avloppsanläggning med växter som tar upp näringsämnen är också en estetisk upplevelse men det krävs att man har ett trädgårdsintresse och sköter om anläggningen som en del av det vanliga trädgårdsarbetet.
 
Avloppsanläggningar med damm och våtmark klarar givetvis även även hanterar WC-avlopp men då handlar det om större system än de som presenteras på denna webbplats. Bor man i norra sverige med kort växtsäsong kan det här vara en mindre lämplig reningstyp.
 
Skötsel
  • Regelbunden egenkontroll (läs leverantörens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Utbyte av växter och kompostering som sedan blir näringsrik humus och jordförbättring
  • Om det finns en damm, se till att barn och djur inte trillar i

 

BDT-filter

Ett BDT-filter (eller gråvattenfilter) är den funktionsmässigt enklaste varianten och kan vara en lösning för fritidshus som endast används under sommaren och där vattenförbrukning är mycket låg. Vanligtvis består den av en behållare som har den dubbla uppgiften att samla slam och biologiskt bryta ner bakterier och organiskt material. Själva filtret består av ett organiskt material t.ex. bark eller mull som regelbundet måste bytas ut.
 
BDT-filter måste skötas och för den händige fastighetsägaren är det en relativt enkel uppgift men om den tas omhand blir det till sist en äcklig och illaluktande uppgift. Många kommuner är skeptiska till BDT-filter och det finns idag få utvärderingar av BDT-filtrens förmåga att reducera utsläpp.
 
Det är också möjligt att själv bygga ett BDT-filter på fastigheten som då kan bestå av en låda med mull och en efterföljande stenkista.
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Utbyte och kompostering av det organiska materialet.
  • Rengöring av behållare

(Här är fastighetsägaren utlämnad åt sig själv, det finns ingen professionell service)

 

 

Markbädd & Infiltration - BDT

Slamavskiljning och en efterföljande biologisk rening är grunden i alla typer av avloppsanläggningar. I princip fungerar denna typ av anläggning på samma sätt som “Markbädd/Infiltration - WC&BDT” men är mindre i storlek. Dessa anläggningar är passiva i meningen att det är gravitation och inte pumpning som får vattnet att rinna genom anläggning.

Man skiljer på täta anläggningar, med en tydlig utsläppspunkt (utloppsrör), och infiltrerande anläggningar där vattnet rinner ner i marken till grundvattnet. Samtidigt som det är vanligt med infiltrerande anläggningar i Sverige är det svårt att veta om de lever upp till kraven på rening.
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Regelbunden slamtömning (ska utföras av proffs)
  • Kontrollera att locket till slamavskiljaren är låst (tänk på barnen)
  • Det finns fastigheter där man måste pumpa vattnet, även dessa behöver kontrolleras regelbundet

 

 

Markbädd & Infiltration - WC&BDT

Slamavskiljning och en efterföljande biologisk rening är grunden i alla typer av avloppsanläggningar. I princip fungerar denna typ av anläggning på samma sätt som “Markbädd/Infiltration - BDT” men i större storlek. Dessa anläggningar är passiva i meningen att det är gravitation och inte pumpning som får vattnet att rinna genom anläggning.

Man skiljer på täta anläggningar, med en tydlig utsläppspunkt (utloppsrör), och infiltrerande anläggningar där vattnet rinner ner i marken till grundvattnet. Samtidigt som det är vanligt med infiltrerande anläggningar i Sverige är det svårt att veta om de lever upp till kraven på rening.
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Regelbunden slamtömning (ska utföras av proffs)
  • Kontrollera att locket till slamavskiljaren är låst (tänk på barnen)
  • Det finns fastigheter där man måste pumpa vattnet, även dessa behöver kontrolleras regelbundet

 

 

Markbädd & Infiltration + Kemfällning

I grunden är detta en passiv konstruktion med slamavskiljare och efterföljande markbädd/infiltration men där det är högre krav på rening av fosfor. Det sker genom att en sk. fällningskemikalie tillsätts i slamavskiljare och som gör att fosfor flockas, dvs klumpar ihop och bildar ett slam. Flockningsmedlet doseras ut genom en enklare pumpfunktion som oftast monteras på avloppsledningen inne i huset.

Det här är en lösning som ibland marknadsförs som ett billigt alternativ till att byta ut den befintliga slamavskiljaren men eftersom mängden slam ökar betydligt med flockningen behöver man också en  större slamavskiljare. Slamflykt kan sätta igen och förstör funktionen i markbädden/infiltrationen, då är det bara att gräva en ny.
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Regelbunden slamtömning (ska utföras av proffs)
  • Utbyte av dunk med flockningsmedel (ska ingå i servicekontraktet)
  • Kontroll av doseringsenheten (service ska utföras av ett proffs)
  • Kontrollera att locket till slamavskiljaren är låst (tänk på barnen)
  • Det finns fastigheter där man måste pumpa vattnet, även dessa behöver kontrolleras regelbundet

 

 

Markbädd + Fosforfilter

I grunden är detta en passiv konstruktion med slamavskiljare och efterföljande sluten markbädd men där det är högre krav på rening av fosfor. Det görs genom att man efter markbädden sätter ett fosforfilter som innehåller ett basiskt material med förmåga att absorbera fosfor, oftast en bränd kalk med högt ph-värde. Över tiden sjunker ph-värdet och förmågan att absorbera upphör när värdet understiger ph9 och materialet måste ersättas.
 
Kalken kan sedan användas som jordförbättrande material, lantbrukare kalkar sina åkrar för att motverka försurning och om det också innehåller växtnäring (fosfor) borde detta vara en bra kretsloppslösning. Tyvärr saknas det idag idag generellt sett system för återföringen, trots påstående att sådana existerar.
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Regelbunden slamtömning (ska utföras av proffs)
  • Utbyte av material i fosforfällan (ingår i servicekontraktet)
  • Kontrollera att locket till slamavskiljaren är låst (tänk på barnen)
  • Det finns fastigheter där man måste pumpa vattnet, även dessa behöver kontrolleras regelbundet

 

 

Minireningsverk - Kemfällning

Ett minireningsverk är ett aktivt system med alla reningssteg inrymda i en och samma yttre tank. De har också en mer avancerad teknik för rening där vattnet hanteras i olika processteg och pumpas mellan olika bassänger inne i verket. Som namnet antyder är funktionen i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Fosforreduktionen sker genom att en sk. fällningskemikalie tillsätts och som gör att fosfor flockas, dvs klumpar ihop och bildar ett slam.
 
Om minireningsverket sköts om och servas regelbundet är vattnet som kommer ut av “badvattenkvalitet”. Men ett minireningsverk är en avancerad maskin och ingen fastighetsägare ska lämnas utan hjälp och därför är det viktigt att det finns ett serviceavtal.
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Regelbunden slamtömning (ska utföras av proffs)
  • Utbyte av dunk med flockningsmedel (bör ingå i servicekontraktet)
  • Det finns fastigheter där man måste pumpa vattnet, även dessa behöver kontrolleras regelbundet
  • Kontrollera att locket till slamavskiljaren är låst (tänk på barnen)

 

 

Bioreningsverk - Fosforfilter

Ett minireningsverk är ett aktivt system med alla reningssteg inrymda i en och samma yttre tank. De har också en mer avancerad teknik för rening där vattnet hanteras i olika processteg och pumpas mellan olika bassänger inne i verket. Till skillnad från minireningsverk med kemisk rening använder den här typen en fosforfälla som absorberar fosforn. Det är ett basiskt material med förmåga att absorbera fosfor, oftast en bränd kalk med högt ph-värde. Över tiden sjunker ph-värdet och förmågan att absorbera upphör när värdet understiger ph9 och materialet måste ersättas.
 
Om minireningsverket sköts om och servas regelbundet är vattnet som kommer ut av “badvattenkvalitet”. Men ett minireningsverk är en avancerad maskin och ingen fastighetsägare ska lämnas utan hjälp och därför är det viktigt att det finns ett serviceavtal.
 
Kalken kan sedan användas som jordförbättrande material, lantbrukare kalkar sina åkrar för att motverka försurning och om det också innehåller växtnäring (fosfor) borde detta vara en bra kretsloppslösning. Tyvärr saknas det idag idag generellt sett system för återföringen, trots påstående att sådana existerar.
 
 
 

Skötsel

  • Regelbunden egenkontroll (läs tillverkarens skötselanvisningar) och föra loggbok
  • Regelbunden slamtömning (ska utföras av proffs)
  • Utbyte av material i fosforfällan (ingår i servicekontraktet)
  • Det finns fastigheter där man måste pumpa vattnet, även dessa behöver kontrolleras regelbundet
  • Kontrollera att locket till slamavskiljaren är låst (tänk på barnen)